Grunden till modernt bågskytte kallas för Barebow, det är här de allra flesta bågskyttar i Sverige börjar. I Barebow tillåts inget sikte utan skytten siktar med pilspetsen, där pilen hålls nära ögat. Det är möjligt därför att alla fingrar på strängen är placerade under pilen, barebow tillåter ”strängklättring”, skytten kan alltid sikta i mitten, och avståndet mellan pil och fingrar på strängen kompenserar avståndet.

Precisionsskytte, ursprungligen framtaget för jakt på levande djur i USA. Bågen är utrustad med excentriska hjul eller cammar som gör att bågen i fullt drag är mycket lätt att hålla. Dessutom är det tillåtet med optiska sikten, stabilisatorer och mekanisk avfyrning.

Pilen och bågens historia börjar med långbågen. En uppfinning att jämställa med upptäckten av elden och hjulet. Inga hjälpmedel på bågen är tillåtna. Antingen mellandrag (ett finger över pilen) eller underdrag med alla fingrar precis under pilen. I klassen finns många entusiaster som gör egna bågar och vackra träpilar med stora kalkonfjädrar.

Klassen traditional är vackra träbågar, i ett stycke eller delbara. Bågen är i huvudsak av trä med inslag av metall och bambu runt hadtagssektionen. Sverige har historiskt varit mycket bra i den här klassen, en avknoppning blev dagens barebow. Den svenskbyggda ”Björnbågen” gav eko långt utanför landets gränser. T-klassen tillåter inte utstickande delar som sikten, stabbar och andra hjälpmedel som i R- och C-klasserna. Alla typer av pilar får användas. Mellandrag eller fingrarna precis under pilen är tillåtet. Skyttarna skjuter instinktivt eller med en siktpunkt som ger en annan träffpunkt.